This Saturday I woke up and just knew that it’s time for me to see the Swedish forests again. To reconnect with my roots in the nature I know and love. I can skype with friends, but trees and lakes don’t have skype …
This part of the Big Heart of Humanity journey is complete. I found “Who is Embracing?” and now the next phase starts.
So, I’ve booked a flight next Monday to Copenhagen. It’s a very good feeling. But I will miss Cape Town …
I’ve been thinking about going to Namibia, a country everyone says is so beautiful, but beauty is one thing, to be connected is an other. My relation to the plants on these pictures from South Africa, is very shallow, we don’t really have a relation.
Of course I could get to know this landscape and connect to it. But it would take time.
I feel how much I’m longing for being with the forests, the lakes, the fields and the species I know. To reconnect with my roots. Sit with the animals and plants and ask the question “Who is Embracing?”.
I don’t know what will happen, but I know what I will do — among the very few things I still own, is my tent and my bike …
I’m not going to settle down, I have no longing for an other home than where I happen to be at the moment. I will continue to go where the Big Heart of Humanity project wants me to go. The journey continues even if I’m in Sweden.
I’m looking so much forward to embrace all of you, my friends and family back in Scandinavia!
The first picture is from Three Sisters in the middle of South Africa, the others are from Kirstenbosch National Botanical Garden in Cape Town.
Jag får säga välkommen hem igen då. Det har varit spännande att följa ditt äventyr och andliga resa. Ser fram emot nya bilder och tankar!
Jag instämmer med föregående kommentator! Det är spännande att följa dig! Oavsett vad du gör och var du är!
Tack Åke och Lotta!
På ett sätt kan jag också instämma, den här resan är ute och reser med mig och jag tycker också det är spännande att se vart det bär :-) Att jag skulle till Sverige nu hade jag inte en aning om i fredags, men det känns bra och logiskt …
Stort Hjärta!
Stina
Hej Stina,
Fin bild och välkommen tillbaka till dina rötter!!
Jag instämmer med att rötterna är längre, djupare och mer beständiga än vi ofta tror. Och det är något vackert – inte nödvändigtvis något som stänger in och låser fast (som det också kan vara ur vissa perspektiv).
En resa utifrån sina egna rötter – in i vad som kan växa ur dem – här på den plats rötterna finns….fint! För om rötterna verkligen ligger just här, på dessa bredd-och längdgrader, bör vi väl koppla vårt växande till dem på ett eller annat sätt? Kanske är det inte nödvändigt vis geografiskt (?), men de finns och är ytterst verkliga. Vi är på samma resa :)
Välkommen “hem” Stina!
Du har inspirerat mig med att resa mer för att knyta konstruktiva kontakter. Det har varit otroligt givande. Det blir spännande att se vart och hur du tar vägen fortsättningsvis.
Kram, Jackie
Välkommen hem! Det har varit spännande att följa din resa – och inte minst roligt att ses på plats i Anafora. Och resan fortsätter ju …
Hej Annica, Jackie och Peter!
Nu är jag på Holma och det känns bra — hemvant.
Men hemma är jag där jag är, oavsett var.
Sen är det läckert med en sol som går ner sent :-)
Stort Hjärta!
Stina
Enjoy wherever you are ;)